RSS

Kategoriarkiv: Genus

Må uppfinnaren av herrcykeln vända sig i sin grav!

Helt ärligt! Vad är det för jäkla spån som uppfann herrmodellen av cyklar där den förbaskade pinnen på ramen går mellan benen på en?!

Inte nog med att alla män som någonsin cyklat har fått sina ädlare delar krossade mot de en eller annan gång men det är inte särskilt bekvämt för oss kvinnor heller!

Idag är Marcus ledig från 14.30 och då brukar han hämta Ossian och så tar de en cykeltur på min cykel. Marcus får lite motion och Ossian har störtkul! I vanliga fall brukar jag ta min cykel till stationen med extranycklarna till bilen i fickan och sen kommer Marcus och ställer bilen vid stationen och tar min cykel. När de cyklat klart åker de hem och jag kör bilen hem på eftermiddagen. Idag tänkte jag att det är ju smidigare om jag tar Marcus cykel istället så kan han ta min cykel hemifrån istället i eftermiddag. Det slutade med att jag, nedanför backen på Bredgatan mitt emot Ica-parkeringen, hoppar av cykeln för att vänta ut trafiken, landar helt fel på mitt vänstra ben då jag inte vill på ramen i skrevet. Tack vare mina lösa fogar så lyckad jag vrida vänsterbenet både vid höften och knäet och får dessutom sadeln i högra skinkan! Jaja, det kunde ha varit värre. Jag kunde ha fått sadeln mitt i den ömma punkten i skrevet där foglossningen är värst.

Nu undrar jag: är det någon som vet varför man har herr- respektive dammodeller i cyklar år 2012? Finns det verkligen något fördelaktigt med den höga ramen på herrcyklar eller är det bara tanken att dam- och herrcyklar måste vara annorlunda? När dammodeller med den låga ramen är smidigare att stiga på och dessutom behöver ingen få skrevet sönderslaget när man hoppar av, finns det då verkligen någon mening att fortsätta tillverka ”herrcyklar”? Å alla mäns och gravida kvinnors vägnar vädjar jag nu till alla cykeltillverkare: sluta tillverka ”herrcyklar”!!!!

 

Etiketter , ,

Brokiga Boden – fynd

Igår tog jag mig tiden att gå in på Brokiga Boden. Har nog inte varit där på tre veckor och Ossian behövde en extra uppsättning med ytterkläder nu under våren. Han är skitig mest hela tiden, som det ska vara, och vi hinner knappt med att tvätta ytterkläderna så att de hinner torka.

Jag hade en jäkla tur kan jag säga:

20120426-071620.jpg

Lätt fodrad mörkbrun jacka från Lindex, knappt använd för 19kr. (Vi snackar verkligen nyskick här för det går inte ens att hitta ludd i kardborrbanden!!!)
Svarta överdragsbyxor (även det från Lindex) för en tia.
Den rosa tröjan med vita prickar från Åhléns.
Den lila med bilarna på från Lindex.
Den randiga med dödskallen från Me&I.
Gråa manchesterbyxor från H&M.
Rosa tights från NameIt.
Totalt: 55 kronor

När jag kom hem och visade upp fynden så roffade Ossian åt sig den lila tröjan och utropade glatt: ”Tatttååå!!!” – traktor, alltså. Kul att han är lika nöjd som mamman! ;)

Jag hittade för övrigt ett par jättefina tights till bebisen med i storlek 56 men jag måste ha tappat den på väg till kassan för den låg inte med i påsen när jag kom hem. :( Får väl gå inom igen under veckan och köpa den med.

 
3 Comments

Skrivet av den 2012/04/26 i Genus, Kläder

 

Etiketter , , , , , ,

Fikafilosofi

Idag satt vi några stycken runt fikabordet vid 15tiden och pratade föräldraskap. Med tanke på att alla har några års högskolestudier och dessutom mellan 5-10 års arbetslivserfarenhet i bagaget så är de flesta av oss över 30 och då även hunnit med att skaffa en eller flera barn. Självklart blir det då så att ämnet föräldraskap och barn i allmänhet kommer upp med jämna mellanrum.

Idag pratade vi lite om våld i hemmet, och då främst att kvinnors våld mot män har ökat. Vi kom in på att prata om kvinnor och tjejer och hur våldet i just denna grupp har ökat på senare tid och då självklart de sociala faktorerna som detta beror på. Detta ledde oss in på unga tjejer och deras självbild och förväntningarna de har på sig som ledde till att vi började diskutera vikthetsen just denna grupp utsätts för på grund av att media målar upp en alldeles för smal bild som norm som dessa unga tjejer försöker rätta sig efter och att detta har gjort att ätstörningar har krupit längre och längre ner i åldrarna den senare tiden.

Vi var en blandad skara runt bordet, någon i min ålder och upp till en ålder då man har vuxna barn och till och med någon som har barnbarn i Ossians ålder. Skitroligt, rent ut sagt, att diskutera ett sånt här ämne med människor i olika generationer och olika bakgrund. Vi kom så småningom naturligtvis in på könsroller, socialiseringsprocessen som barn går igenom och hur man fostrar sina barn så olika, men ändå med samma mål, för att få de att bli självständiga vuxna, med egen vilja och självförtroende nog att våga vara annorlunda, stå på egna ben och bryta normen, om det behövs, och skilja mellan rätt och fel osv.

Med tanke på hur mycket jag brinner för ämnet med könsroller osv så kom vi lite in på hur jag tänker med genus och att försöka hjälpa Ossian till att våga vara ett barn och inte bara en pojke. Nu ska jag förklara varför det är roligt att vara omgiven av intelligenta, allmänbildade människor:

1. Ingen höjer på ögonbrynen när du berättar om att du valt en något annorlunda föräldrastil.
2. Ingen tar det som en påhopp mot deras föräldraskap att du väljer att göra annorlunda.
3. Ingen säger att du är korkad för att du tänker annorlunda utan istället tycker att din åsikt är inte bara är värd att lyssna på utan är även intressant nog att reflektera över.
4. Ingen tycker att du är rabiat eller utflippad för att du pratar passionerat om könsroller, genus, socialisering och skillnaden mellan det biologiska och sociala könet.
5. Alla respekterar allas åsikt och även om man inte håller med så kan man sätta sig in i hur människorna tänker.

Fan vad uppfriskande att vara omgiven av väluppfostrade, smarta, allmänbildade människor med självförtroende!!! Har jag sagt än att jag ääääälskar min arbetsplats?

 
39 Comments

Skrivet av den 2012/03/21 i Arbetsliv, Föräldraskap, Genus

 

Etiketter , , ,

Vad kvinnor får och inte får göra

Jag har inte följt melodifestivalen i år. Alls. Jag råkade bläddra förbi kanalen precis när Shaun Banan avslutade sitt bidrag och det räckte för att jag skulle inse att jag inte missade något speciellt. Jag har dock ändå koll på två saker: jag vet vem som vann och jag är medveten om att en kvinna flashade sin håriga armhåla och blev nätmobbad på grund av det. Det blev kalabalik på nätet och kvinnor i hela Sverige slöt upp för att stötta henne och normalisera den kvinnliga kroppsbehåringen och flashade sina egna håriga armhålor! Det kändes i hela hjärtat att se vilken sammanhållning det blev och hur lätt det var att fånga upp någon och lyfta de och stötta de när hon blivit utpekad som äcklig. Själv satt jag och surade över att jag nyligen vaxade bort luddet och inte kunde delta i protesten annat än med att ”gilla” aktiviteten på Facebook.

Hursomhelst så ser jag idag att kvinnan med armhålan har nu trätt fram på Aftonbladet

20120313-145609.jpg

Jag vet egentligen inte vad jag vill med det här i lägget. Mest tror jag nog att jag vill poängtera att jag tycker att det är fascinerande att år 2012 så är kvinnor så pass frigjorda att vi får rösta, jobba, välja om och hur vi vill föda barn, operera in större bröst, förminska våra rumpor, klä oss i valfria plagg och färga håret i vilken nyans vi vill MEN om, Gud förbjude, vi skulle välja att INTE raka bort en hårtuss som helt naturligt finns på kroppen, då ska vi tydligen tåla att bli uthängda på nätet, till allmän beskådan och tåla att höra att vi är äckliga, vidriga och ohygieniska. Är det bara jag som tycker att detta är konstigt?

 
2 Comments

Skrivet av den 2012/03/13 i Andra bloggare, Genus, Inspiration

 

Etiketter , ,

Hen = höna

Ja, i samband med förra inlägget så kom såklart diskussionen upp att ordet hen på engelska blir höna. I just mitt fall vet jag att det var på skämt, men jag är medveten om att folk, på fullaste allvar, använder detta som argument för att inte använda ordet. Jag tycker att det är ett så löjligt (ja, rentav korkat) argument att jag faktiskt inte ens ville behandla detta ämne. Jag kan dock hänvisa till lite skojig läsning inom detta ämne. Läs och njut:

Ta bort ord som betyder något annat på engelska ur det svenska språket!

 
Leave a comment

Skrivet av den 2012/03/06 i Allmänt trams, Genus

 

Etiketter , , ,

Han? Hon? Hen?

Det pågår en debatt på alla bloggar, forum, tidningar och Facebook om det nya ordet HEN.

Och, kalla mig korkad, men jag har fruktansvärt svårt att förstå varför! Folk är upprörda till höger och vänster på detta lilla ord och tror att det är meningen att det ska ersätta han och hon och förvandla oss alla till en enda stor grå könslös massa och så är verkligen inte fallet!

Hen ska användas i de fall där det är svårt att avgöra om personen ifråga är en hon eller han eller där könet är irrelevant eller även i fall där könet inte ska gå att identifiera. Några exempel:

Om jag har en läkartid med en läkare där könet inte avslöjas av namnet och som jag aldrig träffat innan:

Jag ska få träffa en läkare imorgon. Jag undrar om hen kan hjälpa mig med mitt problem…

Om jag t.ex. undrar ålder på ett barn som jag inte kan avgöra könet på:

Hur gammal är hen?

Om jag pratar om en person jag inte vill ska vara lätt att identifiera:

Imorgon får vi besök av en person men det är en överraskning vem det är. Hen kommer med tåget klockan två och jag vill att du hämtar henom på stationen.

Dessutom finns det personer som varken identifierar sig som kvinna eller man och som faktisk vill ha det så och vill bli kallade för HEN.

Jag personligen hade varken blivit upprörd eller ledsen om någon hade sagt HEN om Ossian, eller för den delen kallat honom för HON heller. Med små barn är det svårt att se och jag klär honom i kläder som kan uppfattas vara både pojkiga och flickiga. Däremot hade jag irriterat mig till förbannelse om någon hade kallat honom för DEN eller DET.

Jag förstår alltså inte debatten: använd ordet om du gillar det, skit i det om du tycker att det är onödigt och bli inte upprörd om någon annan använder det. Vi använder könslösa benämningar hela tiden utan att tänka på det så varför denna uppståndelse kring just detta ord? Blir ni lika upprörda om någon använder ordet person? Eller barn? Vad sägs om förälder? Kollega? Sambo? Syskon? Får jag kalla dig för min vän eller blir du upprörd då? Där hänvisar man också till folk helt könlöst, precis som när man använder ordet hen.

Är det verkligen så upprörande med ett könsneutralt ord? Är det verkligen så viktigt att vi fokuserar på vårt kön dygnet runt, sju dagar i veckan att vi tappar hela vår identitet om vi inte får framhäva vilket kön vi har, precis hela tiden?

 
4 Comments

Skrivet av den 2012/03/06 i Genus

 

Etiketter , ,

Nya läsare…

Ikväll har jag haft fullt upp med kommentarer. En ny läsare, nåja jag hoppas i alla fall att hon stannar kvar som läsare även efter att nyhetens behag har lagt sig, har kommenterat massor av inlägg i min blogg och lämnat mycket kloka fotspår efter sig så jag var ju tvungen att besvara hennes kommentarer. Jag var ju såklart även tvungen att kolla upp vem människan är så jag klickade raskt in på hennes blogg enbart för att upptäcka en genusmorsa med feministiska åsikter. Yay! Kort och gott en blogg jag kommer att följa och lära mig en del av känns det som (och hoppas jag). Jag hoppas bara att hon vill fortsätta titta in hos mig och göra sin röst hörd. Hon gav mig nämligen en hel del att tänka på…

Klicka in hos henne och läs vet jag: Mariel’s

 
2 Comments

Skrivet av den 2012/01/19 i Andra bloggare, Genus, Inspiration

 

Etiketter , ,

Om valfrihet och att bryta mot könsnormerna

Karin Ketchupmamman gjorde häromdagen ett inlägg som handlar om valfrihet. Hon skriver om precis det som jag har så svårt att sätta ord på när jag hamnar i en diskussion om genus, könsroller och när folk påstår att man faktiskt FÅR göra som man vill för att man har valfrihet. Jag säger som Ketchupmamman: Vilken jävla valfrihet!?

 
4 Comments

Skrivet av den 2012/01/08 i Andra bloggare, Genus

 

Etiketter , ,

Detta jävla bekräftelsebehov!

Vad i helvete är det med föräldrar som gör att man inte kan berätta att man har valt en alternativ föräldrastil utan att de lackar ur?!

Så fort någon avviker från normen och berättar vad som passar de så känner de ett jävla behov att hävda sig och ifrågasätta och trycka till folk. Är folk så korkade och osäkra nuförtiden att de inte kan fatta ett informerat beslut i sin föräldraskap och ha självförtroende nog att genomföra det utan att känna ett tvång att ifrågasätta precis allt som alla andra gör annorlunda?!

Just det som förorsakade mitt utbrott denna vackra dag är ett inlägg på Familjeliv där folk efterfrågar hur jobbigt folk tycker att det är att lämna sitt barn över natten och specifikt sitt 6 månader gamla spädbarn. Folk som ser det som en omöjlighet att vara ifrån sitt barn över natten blir genast påhoppade av de som har lämnat de över natten sen de var 3 veckor gamla.

Vad är liksom problemet? Varför sticker det i folks ögon att jag fortfarande, efter 1,5 år, inte har ett behov av att vara utan mitt barn en hel natt? Jag har inget behov av det och Ossian har verkligen inget behov av det. Om det passar oss så är det väl allt som räknas? Det är skitbra att alla andra har haft lust, anledning och framförallt möjlighet att lämna ifrån sig sina barn, men tvinga inte på mig ditt levnadssätt bara för att du är osäker och vill ha bekräftat att du gör rätt. Det som passar dig passar ju inte nödvändigtvis alla andra.

Och detta är inte enda gången man möts av aggressivitet. Oavsett vilka val jag gjort och sen pratat om och i vissa fall sökt stöd (speciellt på forum men tyvärr även i det verkliga livet) när det varit jobbigt så ser folk inte längre än till sin egen situation och ser alla eventuella val jag gör som ett personangrepp och ett påhopp på deras föräldraskap.

Jag har valt att amma länge och vi trivs med det. Men om ämnet kommer upp så tar alla, som av någon anledning inte trivdes med att amma och valde flaska, det som att jag angriper deras val. Jag skiter i om du inte kunde, ville, orkade amma men låt mig få göra det i fred.

Ett annat känsligt ämne är sjalbärandet. Om jag har skrivit om att det har fungerat så bra för oss och vilket bra verktyg det varit och vilka fördelar det finns med bärandet så blir det ett jävla liv på de som inte har behövt bära. JAG har haft ett barn som krävt närhet. Skitbra att du slapp men jag har upptäckt fördelarna och tänker inte låtsas att de inte finns bara för att du ska må bättre.

Samsovningen har med väckt debatt. När jag sökte stöd när jag mådde dåligt över att Ossian inte längre fick ro i vår säng och vi till slut fick flytta honom till eget rum för att han skulle sova så blev jag påhoppad. Jag tyckte att det var ovant och jobbigt att ha honom i ett helt annat rum och fick till svar: ”Vad är det för fel på att sova i eget rum!?” Inget som helst om man trivs med det. Men jag trivs inte med det och tyckte att det var jobbigt. Ge mig stöd när jag ber om det eller håll käften.

Jag har gjort mina val i hur jag vill vara som förälder efter vad som passar oss. Ja, jag är också osäker. Därför provar jag mig fram, läser på och överväger noga vad som fungerar och inte. Sen är jag inte osäker längre. Då vet jag. Och då finns det inget som någon annan kan säga eller göra för att göra mig osäker.

Jag inser att detta med föräldraskap är en känslig fråga, för ingen vill bli ifrågasatt i om de verkligen har sina barns bästa för ögonen. Men ärligt. Ser folk det verkligen som att man blir ifrågasatt och dumförklarad för att någon gör saker annorlunda och trivs med det? Ja, jag kan till en viss del förstå var skon klämmer. Eftersom jag har gjort ett val och trivs med det så borde det betyda att jag anser att mitt sätt är det bästa. Och det är sant. Ja, jag är rätt stark i min övertygelse i att mitt sätt är det bästa. För oss! Ja, jag anser att amning är bättre än flaskmatning. För vår del. Ja, jag anser även att samsovning är bättre än att ha barnet i eget rum. För oss. Och jag tycker inte att det är ok att skaffa barnvakt över natten. För mig. Jag gör mina val utifrån våra behov. Därmed inte sagt att allt annat är fel. Du får göra som du vill så länge det fungerar för er och du och ditt barn mår bra av det. Jag ser inte ner på folk som inte gör som jag för att jag vet att alla är olika och det som fungerar för mig behöver inte nödvändigtvis fungera för någon annan. Men snälla. Tracka inte ner på mitt föräldraskap bara för att du är osäker på din!

 
 

Etiketter

”Det här är ett tjejinlägg”

Ketchupmamman does it again: dagens inlägg handlar om detta evinnerliga tvång att indela allt i tjej- respektive killsaker.

Det får mig att tänka på en annons jag läste på en köp-och-sälj-sida på facebook. Personen i fråga sökte ”bodies till en liten tjej” och när någon frågade vad hon definierade som ”tjejbodie” flippade annonsören ut och kallade personen som frågade för idiot för att hon inte fattade att hon menade rosa i olika nyanser. Personen som frågade menade dock inget illa med sin fråga utan undrade helt ärligt vad annonsören menade för att hon hade en säck med kläder men förstod inte vilka färger som var ”tjejiga” för just denna person. Ja, rosa definierar de flesta som tjejfärg men vissa tycket även att lila är det och många tycker att även rött är en tjejfärg…

Jag kan väl tycka att om man nu är så jävla noga med ”rätt färg till rätt kön” så kan man väl definiera vad man menar. Jag t.ex skulle kunna skriva att jag vill köpa kläder i ”killfärger” och sen idiotförklara alla som inte fattar att jag menar alla färger för att just jag klär min pojke i vilken färg som helst. Nåja… Nu svamlar jag mest, men Ketchupmammans roliga inlägg om att tvunget könsbestämma allt fick mig att tänka på att om man nu måste kategoriesera leksaker och kläder i flick/pojk så får man faktiskt skriva en lite utförligare beskrivning med…

 
4 Comments

Skrivet av den 2011/11/29 i Allmänt trams, Genus

 

Etiketter , ,

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.