TV actress with a PhD in neuroscience

Jag följer, som jag nämnt tidigare, Dr. Sears på Facebook och han publicerar titt som tätt artiklar som rör sånt som står mitt hjärta nära vad gäller föräldraskap; amning, sjalbärande, samsovning och nära föräldraskap (attachment parenting). Idag länkade han till en artikel om före detta Blossom stjärnan (ni som är över 30 vet vilken tv-serie jag menar), Mayim Bialik, som nu är aktuell i The Big Bang Theory. hon har tydligen doktorerat i neurovetenskap på UCLA och har nu gett ut en bok om nära föräldraskap: Beyond the Sling: A Real-Life Guide to Raising Confident, Loving Children the Attachment Parenting Way. Hon driver tydligen även en bloggsom har väckt min nyfikenhet så nu har jag lite spännande läsning framför mig. Tack Dr. Sears!

 

Frågor på föregående inlägg?

Helt förståeligt att folk undrar så nu kommer det en update så får vi se om jag fixar att få med svar på alla eventuella frågor :

Ja, jag är gravid! Så ultraljudsbilden jag la upp är INTE på Ossian utan på en helt ny bebis som ligger i magen i vecka 17+5 just nu.

Ja, det var väldigt, väldigt, väldigt planerat. Precis som Ossian.

Ja, jag är medveten om att vi inte ville ha fler barn men man är väl inte dummare än att man vågar ändra sig?! Så när vi insåg att vi visst ville ha en till så ville vi ha det NU!

Jag är beräknad att föda den 13:e juli vilket innebär att Ossian hinner bli 2 år och lite mer än en månad innan han blir storasyskon.

Ja, Ossian ammar fortfarande och kommer att fortsätta med det om han vill även efter att bebisen föds. Ser till och med fram emot att tandem-amma! =)

Vad gäller samsovningen så gäller samma sak som amningen.

Nej, vi ska inte köpa syskonvagn. Ossian har redan en ståbräda som han använder flitigt och kommer att ha vagnen för sig själv nästan ett år till med tanke på att vi planerar att uteslutande bära bebisen första halvåret eller så… Möjligtvis kan jag tänka mig en syskonvagn om jag på något magiskt vänster helt plötsligt anser mig själv ha råd med en Bugaboo Donkey. (Den går loss på runt 15000kr så jag räknar inte med det.)

Nej, jag mår inte bra. Jag har spytt, klökts eller mått illa varje dag sen typ vecka 6. Jag är dessutom vansinnigt trött och orkeslös.

Ultraljudet gjorde vi idag och bebisen ser frisk ut och det är bara EN bebis därinne så vitt vi kunde se.
(Min stora skräck var att 1. bebisen inte är frisk, 2. det är tvillingar, 3. det är två sjuka tvillingar)

Nej, vi tog inte reda på kön. Dels hade vi inte bestämt oss om vi ville det eller ej och dels för att sköterskan ändå inte kunde se något.

Jag gissade tidigare på att det är en liten tjej därinne. Vet inte varför men har haft den känslan sen några veckor efter att vi fick reda på att jag var gravid. När jag bärjade känna det första fladdret i magen för ungefär en vecka sen så fick jag känslan att det var en pojke. Nu efter ultraljudet dock så känns bebisen därinne väldigt könslös… Vet ej varför =) (Med Ossian har jag hela tiden haft en väldigt stark ”det är en pojke”-vibb.)

Hmmmm… undrar vad folk kan tänkas ha för fler frågor…

Jo angående mitt nya jobb… Jag berättade redan på intervjun att jag var gravid och de ville ha mig ändå! Därför fick jag en rejäl ego-boost att jag lyckas mitt under ett år då alla blir uppsagda, få en anställning trotts att jag knappt kommer att hinna jobba i 4 månader. Yay me!

Sen vet jag att inte hinner svara alla som sagt grattis på facebook men jag ser och läser allt ni skriver och gillar era kommentarer och vill tacka för alla gratulationer. Det värmer! Dessutom är det vansinnigt roligt att få så mycket uppmärksamhet till bloggen utan att folk försöker att hugga halsen av mig för några av mina udda åsikter

Hopas att jag har besvarat alla eventuella undringar. Annars får ni hojta!

Nu ska jag klä på mig och hämta min Kotte från förskolan!

 

Detta jävla bekräftelsebehov!

Vad i helvete är det med föräldrar som gör att man inte kan berätta att man har valt en alternativ föräldrastil utan att de lackar ur?!

Så fort någon avviker från normen och berättar vad som passar de så känner de ett jävla behov att hävda sig och ifrågasätta och trycka till folk. Är folk så korkade och osäkra nuförtiden att de inte kan fatta ett informerat beslut i sin föräldraskap och ha självförtroende nog att genomföra det utan att känna ett tvång att ifrågasätta precis allt som alla andra gör annorlunda?!

Just det som förorsakade mitt utbrott denna vackra dag är ett inlägg på Familjeliv där folk efterfrågar hur jobbigt folk tycker att det är att lämna sitt barn över natten och specifikt sitt 6 månader gamla spädbarn. Folk som ser det som en omöjlighet att vara ifrån sitt barn över natten blir genast påhoppade av de som har lämnat de över natten sen de var 3 veckor gamla.

Vad är liksom problemet? Varför sticker det i folks ögon att jag fortfarande, efter 1,5 år, inte har ett behov av att vara utan mitt barn en hel natt? Jag har inget behov av det och Ossian har verkligen inget behov av det. Om det passar oss så är det väl allt som räknas? Det är skitbra att alla andra har haft lust, anledning och framförallt möjlighet att lämna ifrån sig sina barn, men tvinga inte på mig ditt levnadssätt bara för att du är osäker och vill ha bekräftat att du gör rätt. Det som passar dig passar ju inte nödvändigtvis alla andra.

Och detta är inte enda gången man möts av aggressivitet. Oavsett vilka val jag gjort och sen pratat om och i vissa fall sökt stöd (speciellt på forum men tyvärr även i det verkliga livet) när det varit jobbigt så ser folk inte längre än till sin egen situation och ser alla eventuella val jag gör som ett personangrepp och ett påhopp på deras föräldraskap.

Jag har valt att amma länge och vi trivs med det. Men om ämnet kommer upp så tar alla, som av någon anledning inte trivdes med att amma och valde flaska, det som att jag angriper deras val. Jag skiter i om du inte kunde, ville, orkade amma men låt mig få göra det i fred.

Ett annat känsligt ämne är sjalbärandet. Om jag har skrivit om att det har fungerat så bra för oss och vilket bra verktyg det varit och vilka fördelar det finns med bärandet så blir det ett jävla liv på de som inte har behövt bära. JAG har haft ett barn som krävt närhet. Skitbra att du slapp men jag har upptäckt fördelarna och tänker inte låtsas att de inte finns bara för att du ska må bättre.

Samsovningen har med väckt debatt. När jag sökte stöd när jag mådde dåligt över att Ossian inte längre fick ro i vår säng och vi till slut fick flytta honom till eget rum för att han skulle sova så blev jag påhoppad. Jag tyckte att det var ovant och jobbigt att ha honom i ett helt annat rum och fick till svar: ”Vad är det för fel på att sova i eget rum!?” Inget som helst om man trivs med det. Men jag trivs inte med det och tyckte att det var jobbigt. Ge mig stöd när jag ber om det eller håll käften.

Jag har gjort mina val i hur jag vill vara som förälder efter vad som passar oss. Ja, jag är också osäker. Därför provar jag mig fram, läser på och överväger noga vad som fungerar och inte. Sen är jag inte osäker längre. Då vet jag. Och då finns det inget som någon annan kan säga eller göra för att göra mig osäker.

Jag inser att detta med föräldraskap är en känslig fråga, för ingen vill bli ifrågasatt i om de verkligen har sina barns bästa för ögonen. Men ärligt. Ser folk det verkligen som att man blir ifrågasatt och dumförklarad för att någon gör saker annorlunda och trivs med det? Ja, jag kan till en viss del förstå var skon klämmer. Eftersom jag har gjort ett val och trivs med det så borde det betyda att jag anser att mitt sätt är det bästa. Och det är sant. Ja, jag är rätt stark i min övertygelse i att mitt sätt är det bästa. För oss! Ja, jag anser att amning är bättre än flaskmatning. För vår del. Ja, jag anser även att samsovning är bättre än att ha barnet i eget rum. För oss. Och jag tycker inte att det är ok att skaffa barnvakt över natten. För mig. Jag gör mina val utifrån våra behov. Därmed inte sagt att allt annat är fel. Du får göra som du vill så länge det fungerar för er och du och ditt barn mår bra av det. Jag ser inte ner på folk som inte gör som jag för att jag vet att alla är olika och det som fungerar för mig behöver inte nödvändigtvis fungera för någon annan. Men snälla. Tracka inte ner på mitt föräldraskap bara för att du är osäker på din!