En av mina favoritbloggare gjorde ett tänkvärt inlägg idag. Det handlar om att respektera barnens Nej. Jag tycker att fler föräldrar borde söka sig till hennes blogg. Hon är beteendevetare och jobbar med vuxna som vill utveckla sina relationer med barn. Ni kan läsa det senaste inlägget här.
Kategoriarkiv: Inspiration
Ni som röker…
Kan ni förklara en sak för mig? Varför envisas ni med att röka på just de ställena där det samlas eller passerar en massa annan folk? Uteserveringar, bussturer, tågstationen, cykelställ, utanför butiker osv.
Nu frågar ni er säkert: var ska man annars röka? Det skiter jag i!!! Ni kan sitta hemma i er soffa eller stå under köksfläkten eller med huvudet i en sopsäck, för allt jag bryr mig, men sluta förpesta tillvaron för oss som valt att INTE förgifta oss! Har ni varit korkade nog att börja röka till att börja med och sen fortsatt med det så kan ni behålla denna vidriga ovana för er själva och ge fan i att förgifta omgivningen. Vill jag dö en för tidig död så är jag fullt kapabel till att hitta en passade gift helt själv och behöver inte din hjälp, tack så jävla mycket ändå.
Ja, ni må tycka att ni har rätt att röka var fan ni vill men det skiter jag högaktningsfullt i. JAG (och mitt barn framförallt) har inte valt att röka och ska därför inte behöva andas in resterna av din äckliga ovana! Min och mitt barns rätt att andas frisk luft går faktiskt före ditt så kallade behov att förgifta både dig själv och din omgivning!
Tack för ordet, nu är denna utspel slut och hormonerna har lugnat sig. Nu ska jag andas ut, njuta av resten av tågresan och ha en bra morgon. Ja, i alla fall tills jag hoppar av tåget och nästa idiot tänder en cigg mitt i folksamlingen…
My precious!
Fick hem den igår, lagom till påskens alla festligheter men några veckor tidigare än min faktiska födelsedag. Min fina nya systemkamera, en Nikon D3100. Den fick laddas över natten och idag tog jag de första bilderna med den. Det är ren och skär lycka att fotografera med den och jag bara längtar efter att få lära mig alla finesserna!
Fredag!
Då var det fredag igen och vi har en helt orörd helg att se fram emot. Vi har bara söndagsfrukost med Sanne&Co inplanerad.
Jag hoppades på fint väder till helgen så att vi kan vara ute och röja i trädgården men de har tydligen lovat snö så de planerna får vi nog lägga på hyllan. Istället ska jag på skojakt på lördag. Jag behöver ett par tunna vårskor som mina svullna gravidfötter får plats i och inte svettas ihjäl i. Dessutom vill jag ha ett par inneskor till jobbet med.
Planen är även att hinna med lite vårstädning så att nästa helg, då det är påskhelg och vi är långlediga, kan vi bara njuta av att lata oss och eventuellt åka till Ikea och fixa till Ossians rum. 
Trevlig helg alla!
Vad kvinnor får och inte får göra
Jag har inte följt melodifestivalen i år. Alls. Jag råkade bläddra förbi kanalen precis när Shaun Banan avslutade sitt bidrag och det räckte för att jag skulle inse att jag inte missade något speciellt. Jag har dock ändå koll på två saker: jag vet vem som vann och jag är medveten om att en kvinna flashade sin håriga armhåla och blev nätmobbad på grund av det. Det blev kalabalik på nätet och kvinnor i hela Sverige slöt upp för att stötta henne och normalisera den kvinnliga kroppsbehåringen och flashade sina egna håriga armhålor! Det kändes i hela hjärtat att se vilken sammanhållning det blev och hur lätt det var att fånga upp någon och lyfta de och stötta de när hon blivit utpekad som äcklig. Själv satt jag och surade över att jag nyligen vaxade bort luddet och inte kunde delta i protesten annat än med att ”gilla” aktiviteten på Facebook.
Hursomhelst så ser jag idag att kvinnan med armhålan har nu trätt fram på Aftonbladet
Jag vet egentligen inte vad jag vill med det här i lägget. Mest tror jag nog att jag vill poängtera att jag tycker att det är fascinerande att år 2012 så är kvinnor så pass frigjorda att vi får rösta, jobba, välja om och hur vi vill föda barn, operera in större bröst, förminska våra rumpor, klä oss i valfria plagg och färga håret i vilken nyans vi vill MEN om, Gud förbjude, vi skulle välja att INTE raka bort en hårtuss som helt naturligt finns på kroppen, då ska vi tydligen tåla att bli uthängda på nätet, till allmän beskådan och tåla att höra att vi är äckliga, vidriga och ohygieniska. Är det bara jag som tycker att detta är konstigt?
Massproduktion?
Det första jag egentligen tänkte på när jag såg den lilla cupcakemössan var egentligen: SANNE! Hon bakar alltid en massa gotte och glömmer aldrig bort att komma förbi med smakprover och bjuda oss på för att få höra synpunkter och bolla smakidéer med oss. Jag tänkte direkt att jag bara måste sticka en cupcakemössa till hennes Nellie som ett litet tack för det gångna halvåret vi bott grannar och fått frossa i tårtor och bullar! Så när jag började sticka mössan var det egentligen tänkt att nu skulle jag ”baka” något gott till henne som består. Halvvägs igenom mössan insåg jag dock att gult och rosa var mer Ossians färger för Nellie är mer en ”grönochblå-tjej”. Så jag visade Sanne mössan och berättade om det som var tänkt som en överraskning och efter söndagsfrukosten vi gemensamt slängde ihop hemma hos oss, fick hon välja färger själv bland de garn jag hade tillhands.
Innan veckan är slut kommer alltså förhoppningsvis en cupcakemössa att pryda Nellies lilla huvud som är tänkt att vara en blåbärsmuffin med blåbärsfrosting i limegrönt papper med en klick grädde på toppen och ett körsbär som kronan på verket! Eventuellt tillsätter vi lite strössel med beroende på hur skapelsen ser ut när den är klar. Tills dess kan ni ju försöka föreställa er mössan med hjälp av detta:
Söt som socker!!!
I veckan läste jag ett inlägg av Familjen Toad där hon stickat en übersöt mössa till sin Toad. Hon stickar mycket och jag har ofta tänkt ”åååh, det där vill jag med göra!” men efterssom jag är usel på att läsa allt som har med beskrivningar till mönster att göra så har jag inte vågat. Jag är inte helt nybörjare på att sticka och både gillar att göra det och är hyfsat ok på det men när jag såg detta så tänkte jag att DET är något jag vill prova! Läste beskrivningen och det verkade relativt enkelt så på några timmar igår och ytterligare någon timme idag lyckades jag med detta:
Jag försökte att ta ett kort på Ossian med den färdiga mössan på men han var inte samarbetsvillig på kvällen så ni får hålla tillgodo med en bild på honom med mössan på innan jag la till strössel på frostingen
Här är förresten en närbild på mössan utan strössel. Tyckte att den var söt så med, men kändes ”tom” på något sätt. Nu vill jag nästan fortsätta att sticka fler i andra färger så att man har lite att variera med
